vbcn_logo_mobil

Jämtländska pionjärer startar odling i Kälarne

Redan på 1800-talet fanns i Jämtland intresse för fiskodling och uppfödning av laxartad fisk. En av pionjärerna var brukspatron Conrad Hammarström som importerade amerikansk bäckröding och regnbågsforell från Tyskland. Hushållningssällskapet i Jämtlands län följde noga utvecklingen av fisket och fiskodlingen och de hade en särskilt anställd fiskeriinstruktör, O. Olsén. På hans initiativ byggdes i Kälarne en anläggning särskilt för uppfödning av laxartad fisk. I sin årsberättelse till hushållningssällskapet år 1910 redogör Olsén hur försöksstationen kom till.

Ett flertal platser i länet undersöktes, närmare bestämt 18 olika ställen, men valet föll slutligen på en plats vid Ansjöåns utlopp ur Ansjön, vid Kälarne järnvägsstation. Ett drygt sex hektar stort område vid ån köptes in från A.O Frändén och våren 1909 påbörjades grävningen av dammarna. Marken bestod av myrjord med underliggande lera och den var huvudsakligen bevuxen med björk. Ett och ett halvt år senare stod 13 yngeldammar och 10 vinterdammar färdiga. Yngeldammarna var 100 × 5 meter och hade ett medeldjup på en halvmeter. Vinterdammarna var något mindre till ytan men istället två meter djupa. Dammarna kalkades för att erhålla gott resultat och så uppfördes ett mindre kläckningshus för rom.

Fina fisken till NK i Stockholm
Under föråret 1910 inlades i detta 40 000 sikrom och 100 000 halvkläckt öringrom. Senare tillkom 14 000 öringrom och 10 000 rödingrom och i maj lades 100 000 regnbågsrom in, från Hallgårds fiskeri i Danmark. Under 1910- och 1920-talen fortlöpte verksamheten med kläckning och uppfödning av öring, bäckröding, regnbåge och röding. Huvudmassan omfattade försäljning av yngel och ettårig fisk, men man födde även upp fisk ända till portionsstorlek. Det fanns till och med kontrakt med NK i Stockholm om leverans av portionsfisk av laxartad fisk, något som Olsén ordnade. Anläggningen ägdes av Jämtlands Fiskodlings AB och föreståndare under denna tid (1917-1925) var Klas Ahlmér.

1924 är ett årtal att minnas. Då skedde det första försöket med utsättning av lax i Sverige. 366 stycken odlade yngel från Kälarne sattes ut i Indalsälven. Senare fortsatte man sätta ut lax både i Indalsälven och Ångermanälven. Det var Gunnar Alm på Lantbruksstyrelsen som var eldsjälen bakom det arbetet. Han ordnade ett statsanslag så att Lantbruksstyrelsen från 1 juni 1921 kunde arrendera anläggningen av Jämtlands Fiskodlings AB och under de följande två åren användes sex dammar för uppfödning av de första svenska laxyngel som skulle sättas ut.

Efter hand växte emellertid kraven på bättre forskningsmöjligheter. En central fiskeriundersökningsanstalt skulle möjliggöra mer omfattande vetenskapliga utredningar. Redan 1920, i samband med omorganisationen av Lantbruksstyrelsens verksamhet, framlades ett förslag om inrättandet av två försöksstationer, en för sötvattensfisket och en för saltvattenfisket. Det skulle emellertid dröja ytterligare åtta år och krävas en utredning av Kungliga Majestätet innan Lantbruksstyrelsen drog igång arbetet med att inrätta en undersöknings- och forskningsanstalt. Det nuvarande Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium i Drottningholm uppfördes och försöksstationen i Kälarne köptes 1931 av Jämtlands Fiskodlings AB för 39 500 kronor.

Nu genomgick Kälarne en omfattande restaurering. Ytterligare dammar grävdes, de gamla rustades upp med nya munkar och tätade vallar. Hela 14 000 kronor spenderades på uppförande av ett nytt kombinerat kläcknings- och bostadshus. I källaren ställdes kläckningstrågen med tillbehör och på våningen ovanför inreddes en bostad för föreståndaren. 1941 fick man in värmeledning och då tillkom också ett mindre laboratorium i källarvåningen. Föreståndare 1932-1942 var Gösta Molin och 1942-1973 Elof Halvarsson.

Från början togs vatten till dammar och tråg direkt från den förbiflytande Ansjöån. Men eftersom både vattentemperatur och vattenföring växlade med årstiderna kunde det innebära problem för odlingarna. Ett krux var dessutom att industri uppströms Kälarne då och då förorenade vattnet. Därför drog man i början av 1970-talet en ledning ut i Ansjön. Med det nya intaget kan såväl sjöns ytvatten som kallare djupvatten släppas på efter behov. Intaget direkt från ån bibehölls dock. På så sätt hölls vattentillförseln jämn och av lämplig temperatur under hela året. Det var också en förutsättning för kommande utbyggnader, som man redan började planera på 1970 talet. Föreståndare 1973-1982 var Bjarne Ragnarsson.

I början av 1980-talet satsade dåvarande Byggnadsstyrelsen och Fiskeriverket tillsammans 21 miljoner kronor på att bygga om Kälarne. I augusti 1983 kunde Hans Majestät Konungen inviga den nybyggda, helt moderna fiskeriförssöksstationen. Anläggningen har senare kompletterats med ytterligare en odlingshall med möjlighet till uppvärmning av odlingsvattnet vintertid, något som ytterligare förbättrat förutsättningarna för försöksverksamheten. Även på kontorssidan har en betydande tillbyggnad gjorts, som bland annat rymmer ett arkiv. Föreståndare 1982-1987 var Knut Svensson, 1987-1999 Jan Henricsson och från och med år 2000 är Bjarne Ragnarsson enhetschef för Fiskeriverkets båda försöksstationer i Älvkarleby och Kälarne. (referenstext: www.geocaching.com)
 
Vattenbrukscentrum Norr AB (svb)
Fiskeriverket hade under en tid haft planer på avveckling av verksamheten. En fullt fungerande och ytterst kompetent försöksstation riskerade att gå i graven när arbetet började med att hitta en alternativ ägarform för verksamheten. Det nya bolaget bildades år 2009 bestående av fyra ägare. Bräcke kommun, Jämtlands läns landsting, SLU Holding AB och Fiskodlare i Norr ekonomisk förening. Efter något år sålde Bräcke kommun sin andel till Aquakulturforskare i Norr ekonomisk förening som är en sammanslutning av enskilda forskare med starkt intresse för verksamhetsområdet. Jämtlands läns landsting har blivit Region Jämtland och Härjedalen, som i och med organisationsförändringen övertagit ägarandelen.

Ägarandelen år 2020 fördelar sig på följande sätt:

Fiskodlare i Norr Ek. förening.                   40% (huvudman)
SLU Holding AB.                                       20%
Region Jämtland och Härjedalen.             20%
Aquakulturforskare i Norr Ek. förening.     20%
 
Vattenbrukscentrum Norr AB är ett ”svb” bolag, vilket innebär att bolaget inte ger någon aktieutdelning till ägarna utan allt eventuellt överskott går tillbaka in i verksamheten.
Idag bedrivs verksamheten av fem medarbetare. tre fiskeritekniker, en VD/ forskningsledare, samt en platschef som ansvarar för den dagliga driften.

Bildarkiv Jamtli: Fiskodlingen i Kälarne år 1920
HM Carl XVI Gustaf invigningstalar vid Kälarne försöksstation år 1983
Kungen provar fiskelyckan
En intresserad Carl XVI Gustaf på rundvandring vid anläggningen i Kälarne 1983
Många intresserade samlade till invigning i augusti 1983
Anläggningen förärad med en plakett efter kungens besök 1983.