Avelsprogram
Sedan 1980-talet bedriver vi avelsarbete på vår anläggning i Kälarne, Jämtland
Här på Vattenbrukscentrum Norr finns en lång tradition av forskning och avel av fisk för att stödja och utveckla det svenska vattenbruket. På uppdrag av Sveriges regering bedriver vi, tillsammans med SLU och näringen, framgångsrika avelsprogram för både röding och regnbåge genom att kombinera vetenskap med praktisk erfarenhet.
Avelsmål
Avelsmål framtas genom att identifiera de mest intressanta fiskegenskaperna för odlare och konsumenter. Det är viktigt att dessa egenskaper är mätbara, har ekonomiskt värde samt visar på fysisk och genetisk variation i populationen.
Avelsmålen förfinas kontinuerligt i takt med ny kunskap och förändrade behov hos odlare och konsumenter. Sedan starten av avelsarbetet 1985 har målen utvidgats stegvis, från grundläggande egenskaper som tillväxt och könsmognad till att i dag även omfatta aspekter som sjukdomsresistens.
Att öka tillväxten är ett centralt avelsmål eftersom selektiv avel på egenskapen kan minska produktionstiden och möjliggöra en mer effektiv användning av anläggningar och resurser. Ett annat vanligt mål för laxfiskar är att fördröja könsmognaden, eftersom processen kräver mycket energi. Om fisken blir könsmogen innan den når slakt- eller marknadsstorlek, omfördelas energi och näringsämnen från kroppstillväxt till utveckling av könsorgan, könsceller och lekbeteende. Detta kan leda till sämre filékvalitet och ökat aggressivt beteende. Ett relativt nytt mål inom avel är att förbättra sjukdomsresistens. Här fokuserar avelsprogrammen på att identifiera och välja fisk som är naturlig resistent mot vanliga patogener. Genom att utvärdera föräldrafisk för resistens kan avkommorna bli mer motståndskraftiga, behöva färre medicinska ingrepp och bidra till en hälsosammare produktionsmiljö.
Vårt mål är att utveckla fiskavel där både produktivitet och god djurvälfärd prioriteras. Genom att fokusera på både hälsa och kondition vill vi säkerställa att fiskarna mår bra samtidigt som produktiviteten ökar.
Nuläget
Röding
Resultat
- Arctic Superior har blivit ett känt varumärke. Fisken når slaktvikt innan den blir könsmogen och gör det minst ett år tidigare än sina vilda förfäder från Hornavan.
Senaste generation
- En ny avelsgeneration (Generation 10) av röding bestående av ca 90 familjer togs fram under 2024 och kläckte på våren 2025. Längd och vikt mättes och DNA-prover togs för kommande arvelsarbete.
Utmaning
- Låg äggöverlevnad är en flaskhals i produktionen och beror till stor del på för höga vattentemperaturer under sensommar och höst, men även andra bidragande faktorer utreds.
Regnbåge
Resultat
- Genetiska analyser av befintliga regnbågsstammar i Sverige visar på relativt god genetisk diversitet och låg inavelsgrad.
Senaste generation
- Vid urvalet av en ny generation som togs fram 2023 lades extra vikt på sen könsmognad.
Utmaning
- Odlarna vill ha en högre slaktvikt idag än tidigare och efterfrågar därför fisk som könsmognar tidigast vid fyra års ålder. Kälarne-stammen behöver bli det självklara valet för svenska fiskuppfödare.
Vägen frammåt
Röding
- Ett temperaturkontrollsystem har installerats för att förbättra avelsfiskens förutsättningar och har varit i drift sedan sommaren 2026. Nu testkörs systemet under säsongen och när värmestressen är borttagen kan vi undersöka andra faktorer som påverkar rödingens reproduktionsförmåga.
Regnbåge
- För att bättre möta uppfödernas krav, planerar vi att stärka genetiken i avelsstammen. Detta görs genom inkorsning av andra kommersiella regnbågsstammar vid generationsskiftet 2027.
Avelsmetod
Genom ett familjebaserat avelsprogram är det möjligt att följa släktskapet mellan alla fiskar (likt en stamtavla) och därmed minska risken för inavel. Urval av föräldrafisk innebär en omfattande utvärdering av potentiella avelskandidater utifrån prestationsdata, genetisk bakgrund och hälsostatus. De individer som har de bästa egenskaperna korsas sedan för att skapa en stark och hållbar avelsbesättning. Vi bedriver avel i fyraårscykler både för röding och regnbåge.
Nya verktyg baserade på genetiska markörer ska införas för att modernisera och effektivisera avelsmetoden. Till exempel när det gäller sjukdomsresistens, kan man nu exakt identifiera enskilda fiskar och inte bara familjer som är mer resistenta, vilket leder till en betydande förbättring av egenskapen i populationen. (Mer information om nya avelsverktyg hittar du snart i vår kunskapsbank.)
En smittsäker produktion
Vår produktion är baserad på en smittskyddspyramid där varje nivå har sin egen skyddsnivå. Produktionen rör sig i en riktning, från den isolerade avelskärnan högst upp till den öppnare miljön längst ner.
Högst upp finns vår isolerade avelskärna, med högt smittskydd och kontrollerad miljö i mindre skala. Att ha slutna avelskärnor innebär att nytt avelsmaterial sällan tas in utifrån för att minska risken för smittspridning. Om behovet av nytt material ändå uppstår så genomgår föräldrafiskarna en noggrann sjukdomsscreening och deras rom förs in via vårt smittskyddskläckeri som är fysiskt avskilt från övriga byggnader. Detta säkerställer att eventuell smitta hindras från spridning till fisken på anläggningen eller i miljön runtomkring. För ytterligare smittsäkerhet, kan man begränsa introduktionen av nytt avelsmaterial till mjölke, vilket minskar risken för vertikal smittöverföring.
Själva produktionskedjan börjar i avelsprogrammet där stamfisk producerar befruktad rom. Medan en del av rommen säljs vidare som ögonpunktad rom från vårt kläckerie, utvecklas resten i verksamhetens anläggningar till yngel och sättfisk, innan fiskarna flyttas vidare till matfiskproduktion i kassodlingar eller recirkulerande akvakultursystem (RAS). För att möta en större efterfrågan på befruktad rom kan även stamfiskbesättningar tas fram för romproduktion på andra anläggningar. Under utvecklingsprocessen samlas tillväxt- och egenskapsdata in och används i avelsprogrammet.
Avelsbesättningen anses ha ett stort ackumulerat värde genom sina långsiktiga avelsframsteg, vilket gör det viktigt att skydda den. För att minska risken vid olyckor eller sjukdomsutbrott finns därför reservbesättningar utplacerade på andra anläggningar.
Hur allt började
I början av 1980-talet ökade intresset för att odla röding som matfisk i Sverige. Därpå jämförde man tillväxt och könsmognad mellan olika inhemska rödingstammar, där stammen från sjön Hornavan visade sig ha de bästa egenskaperna för odling. 1984 flyttades ett antal rödingar från Hornavan till försöksstationen här i Kälarne. Dessa fiskar lade grunden för det nationella avelsprogrammet Arctic Superior som är statligt finansierat och drivs gemensamt med forskare och genetiker från SLU.
När det gäller regnbåge så har den odlats i Kälarne sedan 1980-talet, men först 2019 lyftes behovet av ett strukturerat avelsprogram för regnbågen fram av en statlig utredning, i syfte att säkra tillgången på fisk och vara konkurrenskraftig mot grannländerna.