Forskning
Här hittar du information om våra pågående forskningsprojekt
Vi är öppna för gästforskare från universitet, institutioner och företag som vill bedriva forskning inom fiskodling och fiskbiologi hos oss.
Är du intresserad av att utföra ett försök hos oss?
Kontakta VD/forskningsledare Henrik Jeuthe, eller fyll i blanketten bredvid som underlag för planeringsmöte och kostnadsförslag.
Pågående projekt
- Från sågspån till fiskfoder - fermentering ger fett och protein
- Cirkulär Biomassa 3.0 - restprodukter blir mat, foder och energi
- VBCNs nya anläggning för fiskavel
- VBCNs nya temperaturkontrollsystem för avelsfisk
- Ultrafish - könsbestämmning via ultraljud
- Genoavel - genomisk avel för fjällröding
- EpiBreedchar - epigenetiskt driven avel på odlad röding
- Selma - Upprättande av smittfri produktionsbas för regnbåge
- Fertilitet hos röding - Förbättrad reproduktion hos röding med nya sekvenseringstekniker
Cirkulär och hållbar framställning av fett och proteiner via fermentering av träsocker från sågspån
Interreg Sverige-Norge, Projektperiod: 2024-09-01 – 2027-08-31
Huvudsökande: Erik Hedenström, Mittuniversitetet
Sammanfattning:
Projektet syftar till att utveckla en hållbar och cirkulär metod för att producera fleromättat fett och proteiner genom att fermentera träsocker från sågspån som idag är en restprodukt i skogsindustrin. Processen tar även vara på spillvärme och restprodukter, vilket bidrar till minskad miljöpåverkan och ökad resurseffektivitet. Utvunna fetter och proteiner kan till exempel användas som ingredienser i fiskfoder och möjligen ersätta importerade animaliska råvaror.
Vattenbrukscentrum Norrs roll i projektet är att genomföra fiskfoderförsök med det framtagna fodret och följa fiskarnas utveckling över tid i jämförelse med kommersiellt foder.
För mer information besök projektsidan på miun.se:
Cirkulär och hållbar framställning av fett och proteiner via fermentering av träsocker från sågspån
Cirkulär Biomassa 3.0
Tillväxtverket, Projektperiod: 2024-07-01—2027-10-31
Huvudsökande: Erik Hedenström, Mittuniversitetet
Sammanfattning:
Projektet riktar sig mot den kommande industrialiseringen av Norrland och sätter fokus på en ren miljö samt hållbar lokal mat- och energiproduktion. Syftet är att stärka forskning, innovation och hållbar industriell utveckling i regionen genom att omvandla biomassa, som uppstår som restprodukt, till värdefulla resurser som livsmedel, foder, energi och metaller med hjälp av jäst, svampar, alger och bakterier.
FoodTech är ett av projektets fokusområden och driver utvecklingen av nya, hållbara ingredienser för livsmedel och foder. Vattenbrukscentrum Norr bidrar till projektet med kompetens inom fiskodling och utvärdering av nya foderråvaror.
För mer information besök projektsidan på miun.se:
Tillbyggnad - anläggning för fiskavel
Jordbruksverket – Investeringsstöd inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021-2027
Huvudsökande: Henrik Jeuthe, Vattenbrukscentrum Norr AB
Sammanfattning:
Detta projekt syftar till att öka produktionskapaciteten av rom från det svenska avelsprogrammet (röding/regnbåge) vid Vattenbrukscentrum Norr (VBCN) i Kälarne, Jämtland. Fokus för utformning av den nya infrastrukturen kommer vara djurvälfärd, smittskydd och arbetsmiljö för personalen. Anläggningen är utformad för att kunna användas både till röding och regnbåge och är på så vis flexibel utifrån eventuella ändrade behov hos branschen i framtiden. Åtgärden förväntas förbättra förutsättningarna för både etablerade och nya uppfödare att få tillgång till fisk från det nationella avelsprogrammet.
Uppdatering:
Den nya anläggningen för avelsfisk färdigställdes under hösten 2025 och kort därefter flyttade de första fiskarna in.
Installation temperaturkontrollsystem för avelsfisk
Jordbruksverket – Investeringsstöd inom havs-, fiskeri-
och vattenbruksprogrammet 2021-2027
Huvudsökande: Henrik Jeuthe, Vattenbrukscentrum Norr AB
Sammanfattning:
Installationen av ett nytt vattenbehandlingssystem är avsett att optimera produktionen av rom från röding och regnbåge vid Vattenbrukscentrum Norr i Kälarne, Jämtland. Vattenbehandlingssystemet kommer ge full kontroll över vattentemperatur, med möjlighet att både värma och kyla inkommande vatten upp till åtta grader i förhållande till ursprungstemperatur. Kyla under sommar och höst ger optimala förhållanden för den värmekänsliga rödingen och därmed förbättrad hälsa och välfärd för både föräldrafiskar och deras avkommor. Dessa vinster i rödingens hälsa och välfärd vilka leder till produktion av mer livskraftig rom och sättfisk utgör de primära målen med åtgärden. Romproduktionens volym och resurseffektivitet förväntas också öka då överlevnaden hos avkommorna blir bättre. Kylanläggningen kommer även kunna ställas om till att värma inkommande vatten. Detta möjliggör romproduktion även utanför normal fortplantningssäsong, oavsett om anläggningen håller röding eller regnbåge.
Installationen förväntas vara färdig i augusti 2025.
Ultrafish
Ultrafish – Könsbestämning av laxfisk med ultraljud
Jordbruksverket – Projekt inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021-2027
Huvudsökande:
Henrik Jeuthe, Vattenbrukscentrum Norr AB
Sammanfattning:
Projektet Ultrafish syftar till att utarbeta metoder för tidig könsbestämning av röding och regnbåge med hjälp av ultraljudsanalyser. Fördelen med ultraljudsanalyser är dels att de ger ett direkt svar på fiskens kön, dels att det inte kräver provtagning, till skillnad från genetiska analyser. Ultraljudsanalyser kan därför användas för att snabbt sortera fisk baserat på kön, vilket i sin tur möjliggör tidig optimering av könskvoter och storlek i varje grupp. Det är därför ett användbart verktyg för utsortering av överskottshanar, vilket är en förutsättning för att kunna effektivisera resurs- och platsnyttjande på en anläggning.
Målet med projektet är att den spetskompetens som byggs upp inom ultraljudsteknik ska kunna komma alla röding- och regnbågsuppfödare till nytta.
Projektet förlängdes till slutet av 2027.
Framsteg och nästa steg:
- Kompendium och utbildning: VBCN har tagit fram ett kompendium och arrangerade i slutet av april 2026 en kurs i praktisk användning av ultraljud för könsbestämmning. Utbildningen kan arrangeras igen om intresse finns.
- Vidareutveckling i metoden: Arbetet fortsätter för att anpassa och justera metoden för tillämpning i produktionen.
- Effektivare avelsarbete: Genom att införa metoden som en rutin i våra avelsprogram för röding och regnbåge vill vi effektivisera avelsarbetet.
GenoAvel
GenoAvel - Genomisk selektion för mer produktiv röding i Sverige
Jordbruksverket – Innovationsprojekt inom vattenbruk
Huvudsökande:
Christos Palaiokostas, SLU
Sammanfattning:
Detta projekt syftar till att öka produktiviteten, resurseffektiviteten och djurvälfärden inom odlingen av fjällröding i Sverige. Målet är att utveckla och praktiskt tillämpa moderna, genomiska avelsverktyg för att förbättra avelsurvalet för hälsa. Projektet kommer att genomföras i nära samarbete mellan SLU och Vattenbrukscentrum Norr AB.
Genomisk selektion är en banbrytande teknik som håller på att bli den allmänt vedertagna urvalsmetoden i avelsprogram. Vid genomisk selektion identifieras genetiskt överlägsna djur baserat på deras DNA-profil. Mer specifikt använder man molekylära markörer som "single nucleotide polymorphisms" (SNP), som finns i miljontal i genomet hos levande organismer, för att få mer detaljerad information om varje individs genetiska värde.
Den DNA-information som krävs för genomisk selektion erhålls vanligtvis genom SNP-chip. SNP-chip ger möjlighet att samtidigt analysera tiotusentals fördefinierade SNP-markörer i samma DNA-prov. Genomisk selektion med SNP-chip används i alla större kommersiella avelsprogram inom vattenbruket utomlands (Boudry et al. 2021), eftersom det är den mest exakta metoden för att sammanställa DNA-profiler i stor skala. För närvarande finns inget SNP-chip som är skräddarsytt för svensk, eller ens för nordisk fjällröding. Därför kan den svenska näringen fortfarande inte utnyttja den fulla potentialen i moderna selektiva avelsmetoder.
I vårt projekt kommer vi att utveckla ett SNP-chip skräddarsytt för svensk fjällröding som möjliggör tillämpning av toppmoderna avelsmetoder. Sedan kommer vi implementera chippet i produktionen i syfte att förbättra resistens mot renibakterios (BKD). Implementeringen innebär också att vi kommer att registrera sjukdomsresistens hos svensk fjällröding vid olika försöksanläggningar.
Framsteg och nästa steg:
Genomförd workshop: SLU arrangerade en workshop på Frösön under sensommaren 2026. Här presenterades forskningsresultat från projektet, veterinärmedicinska insikter om BKD delades och deltagarna fick diskutera BKD och avelsprogrammets framtid.
Resultat:
- SNP-chip: Under projektets gång utvecklades två SNP-chips. Det första chipet innehöll 600 000 genetiska markörer och användes som kvalitetskontroll. Det andra chipet är en nedskalad version med 72 000 genetiska markörer.
- Inavel: Tidigare utvärderingar uppskattar inaveln till cirka 8 procent i rödingens avelsbesättning. Analysen med SNP-chippet bekräftar en ackumulerad inavelsgrad på 8–10% till följd av avelsarbetet. Detta motsvarar strax under 1% per generation, vilket ligger i linje med ett långsiktigt hållbart arvelsarbete.
- BKD-resistens: Infektionsexperiment med det nya SNP-chippet visade att det finns en genetisk komponent som påverkar motståndskraften mot BKD.
Framåt: Nästa steg är att validera experimentet i fält i samarbete med fiskuppfödare i Sverige. SNP-chippet kan nu användas i det framtida avelsarbetet, och BKD-resistens planeras att inkluderas som ett avelsmål.
För mer information besök kunskapsbanken eller projektsidan på SLU.se:
GenoAvel – Genomic selection for improved Arctic charr production in Sweden
EpiBreedCharr
EpiBreedCharr - Epigenetiskt driven avel på odlad röding (2023-2026)
Formas - årliga öppna utlysningen 2022 - forskare tidigt i karriären
Huvudsökande:
Christos Palaiokostas, SLU
Sammanfattning:
Det övergripande målet med projektet är att göra avelsmetoder för odlad fisk mer effektiva med hjälp av epigenomisk information. Specifikt kommer vi att undersöka effekten av att inkludera epigenomisk profilering av avelskandidater i selektionsprocessen för att tackla problemet med reducerad hanlig fertilitet hos odlad röding. Det pågående nationella avelsprogrammet har lett till stora förbättringar för odligen av röding i Sverige. Industrins expansion begränsas dock av den stora variationen i reproduktionsframgång hos odlad fisk. Möjligheten att förbättra aveln för fertilitet med hjälp av epigenomik är outforskad. Epigenetiska modifikationer som DNA-metylering påverkar djurens egenskaper, bland annat deras reproduktion. Ingen studie har hittills försökt använda epigenomisk information till avel inom vattenbruk. Detta projekt kommer att applicera de senaste sekvenseringsteknikerna för att ta fram detaljerad kunskap om DNA-metylering hos rödingar från det nationella avelsprogrammet, och identifiera delar av genomet som är påverkar med hanlig fertilitet. Projektet kommer avsevärt förbättra vår kunskap om denna potentiella tillämpning av epigenomisk information inom avelsprogram för vattenbruk. Samtidigt kan projektet vara avgörande för odling av röding i Sverige, då en förbättrad reproduktionsframgång kan hjälpa näringen att expandera i hela landet.
För mer information besök projektsidan på SLU.se:
EpiBreedCharr – Epigenetic powered breeding in Arctic charr
Selma
Selma: Upprättande av smittfri produktionsbas för regnbåge
Jordbruksverket – Djurs hälsa och välfärd
Huvudsökande:
Henrik Jeuthe, VBCN
Sammanfattning:
En smittfri produktion av fisk förutsätter tillgång till en garanterat smittfri källa för avelsmaterial och stamfisk samt en enkelriktad produktionskedja med utgång i denna källa. Det svenska avelsprogrammet för regnbåge, utfört under SLU:s regi vid Vattenbrukscentrum Norr AB i Kälarne utgör en källa av smittfri regnbåge. Men avelsarbetet har inte pågått så länge och tillräckliga framsteg för att göra denna regnbågsstam eftertraktad hos näringen har ännu inte nåtts. Åtgärder måste därför tas för att tillgängliggöra en (genetiskt och fysiskt) högkvalitativ regnbåge som är garanterat smittfri för den svenska regnbågesnäringen.
Det föreliggande projektet syftar till att omedelbart förbättra kvaliteten på regnbågsstammen inom det svenska avelsprogrammet genom introduktion av nytt genetiskt material. Introduktion av nytt material kräver transport av befruktad rom från andra anläggningar till Kälarne, vilket i sin tur kräver stränga smittskyddsåtgärder och sjukdomsscreening av det externa materialet. Vidare kommer det befintliga smittskyddet i Kälarne förbättras genom installation av filter- och UV-behandlingsystem för inkommande vatten till kläckeriet. Insatsen kräver resurser som inte kan täckas av befintlig statlig finansiering av avelsprogrammet, varför extra medel söks här.
Målet efter utförd insats är att avelsprogrammet och VBCN ska kunna förse hela den svenska regnbågsnäringen med ett avelsmaterial som håller en kvalitet som uppskattas av både uppfödare och konsument och som är garanterat smittfri. Enkelriktad distribution av rom och sättfisk från avelsprogrammet via näringens uppförökningsanläggningar kommer förebygga spridning av smitta eftersom det minskar behovet av att flytta fisk fram och åter mellan olika anläggningar och att introducera fisk med osäker sjukdomshistorik från andra företag och länder. Det kommer även underlätta smittspårning i de fall sjukdomar ändå upptäcks. På så vis gynnas hälso- och välfärdsstatusen så väl som konkurrenskraften hos svensk fiskuppfödning.
För mer information kontakta Henrik Jeuthe
Fertilitet hos röding
Förbättrad reproduktion hos röding med nya sekvenseringstekniker (2024-2027)
Formas - årliga öppna utlysningen 2023
- forskare tidigt i karriären
Huvudsökande:
Khrystyna Kurta, SLU
Sammanfattning:
Projektet kommer att identifiera de främsta faktorerna som påverkar fertilitet hos rödinghanar och bedöma i vilken utsträckning de förklarar den låga reproduktionsförmågan hos svenskodlad röding. Flera parametrar kommer att undersökas, såsom ålder, provtagningstidpunkt under lekperioden och genetik. Slutligen kommer vi att med hjälp av RNA-sekvensering analysera den möjliga effekten av hanarnas reproduktiva dysfunktioner på avkomman.
För mer information, besök projektsidan på SLU.se :
Boosting the reproductive performance of Arctic charr using high-throughput sequencing technologies